Alla inlägg av Gunilla Andersson

”Tyvärr tvekar svenska EU-parlamentariker och ministrar när det gäller vikten av att göra rapportering offentlig.”

EU är kraftigt ifrågasatt av medborgare i många länder. Tuffare åtgärder mot skatteflykt kan vara ett sätt att reparera tilliten till både EU och demokratin. Så gott som alla EU:s medlemsländer har stora problem med att få statens finanser att räcka till. Skolor, sjukhus, omsorg och järnväg saknar resurser, något som skapar frustration hos människor som betalar skatt och i gengäld förväntar sig att få leva i ett välfungerande samhälle. Samtidigt struntar de mest förmögna och de största företagen i att betala skatt. Gigantiska belopp försvinner. Globalt handlar det om tusentals miljarder kronor.

Det kommer att ta tid att täppa till alla kryphål i den globaliserade ekonomin, men det är möjligt om världens politiker samarbetar. Tack vare en överenskommelse i OECD måste koncerner med en årlig omsättning på över 7 miljarder kronor från och med i år rapportera land-för-land till skattemyndigheterna. Det betyder att företagen ska redovisa vinst och skatt för varje land de är verksamma i.
Det är en framgång, men inte tillräckligt. Uppgifterna behöver också göras offentliga. Det handlar inte minst om att alla på så sätt får en möjlighet att undvika fifflande företag, till exempel när pensionspengar ska investeras.
EU-parlamentet röstar inom kort om att en offentlig land-för-land-rapportering för multinationella företag ska införas och i höst ska frågan behandlas i ministerrådet. Först därefter kan en offentlig rapportering bli verklighet. Inte oväntat ökar nu storföretagen sin lobbyverksamhet för att få regeringar och EU-parlamentariker att stoppa förslaget.Tyvärr tvekar därför både svenska EU-parlamentariker och ministrar när det gäller vikten av att göra rapporteringen offentlig.
Visselblåsare och grävande journalister har i Swissleaks, Luxleaks och Panamadokumenten avslöjat hur banker och revisionsbyråer hjälper förmögna kunder att utnyttja skatteparadis för att smita undan skatt. Den omfattande skatteflykten har kunnat hemlighållas med hjälp av banksekretess och hemliga brevlådeföretag.
Det är lätt att bli uppgiven inför något som förefaller vara ostoppbart. Svårigheterna att vidta åtgärder mot skatteflykt fick Malmö och Kalmar erfara när Konkurrensverket förhindrade kommunerna att ställa specifika krav i sin upphandling med hänvisning till EU:s regelverk. Men nu föreslår EU-kommissionen äntligen skärpta regler.

EU-kommissionen vill att multinationella företag offentligt ska göra en land-för-land-rapportering. Multinationella företag står för två tredjedelar av den globala skatteflykten och manipulerar ofta sin bokföring. Genom en påhittad internhandel mellan enheter inom samma koncern redovisar de inte vinsten i det land där den uppstod. Därmed uppstår en svajig balansgång mellan vad som är lagligt och olagligt. Under alla omständigheter är aggressiv skatteplanering oetisk och ett samhällsproblem.
Storföretagen hävdar att land–för–land–rapporteringen skulle påverka deras affärshemligheter negativt, men ingen har avkrävt dem hemligheter som rör deras produktion. Land–för–land–rapportering handlar om att synliggöra om företag betalat rätt skatt på rätt plats. Idag konkurreras seriösa företagare som betalar skatt ut av skattefifflare. Skärpta regler gynnar en sund marknad.
EU-kommissionen har äntligen vaknat och insett att det är dags att leverera. De krav som aktiva medborgare och ideella organisationer drivit i åratal, kan nu resultera i konkreta beslut. Förutom en offentlig land-för-land-rapportering behövs ett offentligt register över företagens verkliga ägare, så att de inte längre kan gömma sig bakom en anonym postbox i ett skatteparadis.
Sverige har länge värnat om offentlighetsprincipen. Det borde därför vara en självklarhet för svenska EU-parlamentariker och ministrar att verka för öppenhet och offentliga redovisningar även inom EU.

Gunilla Andersson, Nätverket för gemensam välfärd

Carina Nilsson, (S) kommunalråd i Malmö

Bertil Dahl, (V) kommunalråd i Kalmar

Debattartikel publicerad i Sydsvenskan 23 maj 2017:

https://www.sydsvenskan.se/2017-05-23/tyvarr-tvekar-svenska-eu-parlamentariker-och-ministrar-nar-det-galler-vikten-av-att-gora-rapportering-offentlig

Kommuner mot skatteflykt och vinst i välfärden

Panamadokumenten påminner oss om att skatteparadisen fortfarande fungerar som den globala ekonomins svarta hål. Det har utvecklats en global skattesmitarindustri där banker och jurister aktivt bistår storbolag och förmögna personer som har ambitionen att nolltaxera. Skatteintäkterna har dessutom sjunkit ytterligare genom skattekonkurrens länderna emellan, ett s k race to the bottom.

En stigande frustration och uppgivenhet leder till att människor förlorar tron på att demokratin är till för dem: Varför ska jag betala skatt när inte de rikaste och ibland inte ens politikerna gör det?

När aktiva medborgare och politiker i Kalmar och Malmö för några år sedan ville utesluta företag med koppling till skatteparadis i den kommunala upphandlingen, satte Konkurrensverket stopp för det och hänvisade till gällande EU-direktiv. Vår slutsats blev då att när gällande lagar gynnar skattesmitare och missgynnar allmänhetens och samhällets bästa måste lagarna ändras. Det är demokratins uppgift.

De politiker som väljer att lyssna mer på medborgarna än på storbolagens lobbyister upptäcker att medborgarna har många konstruktiva förslag. 2003 presenterade Richard Murphy från Tax Justice Network ett förslag om land-för-land-rapportering, d v s att företag ska redovisa sin verksamhet för varje land de verkar i och därmed synliggöra om de betalt en rättvis skatt på rätt plats.

Sent omsider har EU anammat förslaget. Just nu förbereder EU-kommissionen ett beslut om att multinationella företag ska tvingas publicera land-för-land-rapportering. Det är utmärkt, men det är inte tillräckligt. EU-förslaget gäller endast företag som har en omsättning på över 7 miljarder kr.

Därför vill vi uppmana kommuner och landsting att i sin upphandling kräva land-för-land-rapportering av alla anbudsgivare som har verksamhet i fler länder, oavsett storleken på omsättningen. Det är fullt möjligt att utforma det som ett särskilt villkor för utförande av kontraktet.

Vi vill också uppmärksamma att enligt EU:s nya upphandlingsdirektiv är det möjligt att reservera upphandlingar av vård och omsorg för aktörer som återinvesterar vinsten i verksamheten (så kallad non-profit). Inte nog med det. Enligt experter på EU-rätt ska solidariskt finansierade välfärdstjänster betraktas som ”icke-ekonomiska tjänster av allmänt intresse” och behöver därmed inte upphandlas enligt LOU. Ett annat sätt är såklart att återta verksamhet i egen regi.

Vinst i välfärden har visat sig vara intimt förknippad med skatteflykt. En aktuell rapport från Skatteverket visar att de privata välfärdsbolagen 2014 gjorde en vinst på sammanlagt 10 miljarder kr. Nära hälften gick till utdelning eller till koncernbidrag till bolag utanför välfärdssektorn. Rapporten visar också att flera koncerner trots vinsten betalar låg eller ingen bolagsskatt.

En stor majoritet av väljarna från samtliga politiska partier vill få ett slut på denna misshushållning av skattemedel – och det är politikernas demokratiska uppgift att fatta beslut i enlighet med medborgarnas önskemål.

Det finns mer att göra på lokal nivå. I Storbritannien samarbetar medborgare, lokalpolitiker och företag i initiativet Fair Tax Mark, det nya fairtrade skulle man kunna säga. Idag konkurreras seriösa skattebetalande företag ut av skattefifflare, eftersom de eliminerat ”kostnaden” skatt i sina kalkyler. Fair Tax Mark är ett försök att skapa en ny, rättvis logik.

Tax Haven Free är ett nätverk för lokalpolitiker och medborgare i hittills sju länder som verkar för att skattepengarna inte ska försvinna till skatteparadis.

Nu gäller det att också politiker på nationell och internationell nivå inser att det krävs samarbete i stället för konkurrens för att få bukt med skatteflykten och att det krävs ett skarpt regelverk som kan sticka hål på skattesmitarindustrins varböld, så att vi äntligen kan upprätta en ny logik, ett hållbart samhällskontrakt. Börja gärna med att upprätta offentliga ägarregister över vilka som är brevlådeföretagens verkliga ägare och kriminalisera tjänster vars syfte är skatteflykt. Rimligtvis ska även banker och jurister verka för allmänhetens och samhällets bästa.

Carina Nilsson (S), kommunalråd i Malmö

Bertil Dahl (V), kommunalråd i Kalmar

Gunilla Andersson, Nätverket för Gemensam Välfärd

 

Publicerad i Dagens Samhälle:

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kriminalisera-tjaenster-vars-syfte-aer-skatteflykt-24360